twotwothree

Några givande rubriker från sportens underbara värld!




Vem vill va det?



Skulle han ha hoppats på något annat?

Micke

Jag tror att amanda är den stora fotografen, är inte helt säker

MSP2 i våras



och MSP1 i höstas

Vet inte, men är inte tvåorna lite snyggare än ettorna. Ettorna är som lite bleka i år, i alla fall de två första.....

Erik, vad var det som hände? Du som kämpade så hårt men föll på målsnöret förra året. Vad har hänt med din vackra stjärna? Den enda tredimensionella, nästan som att stefan olsson och hela teknikprogrammet stått bakom den. Erik, andas. Det går kanske att laga. Det var en fin stjärna.

Till minne av eriks stjärna

nina

Kl 11.00 på fredag
MSP3, micke och jag var på sanna och minnas vernissage på folkets hus
 Det bjöds på kakor, Catti tog för sig
Vi lärare blev lite sugna
 Titta, titta, gå runt och vara kulturell

 Emelie var sjukare än vanligt
  Å så fint, på första plats enligt hjampiseleverna

och sen såg jag rean i rummet bredvid. jag kunde inte bärga mig utan hittade två mössor för 30kronor styck (hade kostat 450kronor. vilket klipp)  jag köpte båda och tänkte att jag kunde ta bort tofsarna eftersom jag inte gillar dem. väl tillbaka på skolan visade det sig att samtliga elever och tre lärare tyckte att tofsen skulle vara kvar. nu vet jag inte alls vad jag ska göra - och jag som modebloggar och allt. för tillfället sitter båda tofsarna kvar!

ska jag ta bort eller låta vara????????

hur som helst, tillbaka till något spännande. jag har inte sett stefan på länge men när jag traskade tillbaka till skolan genom kyrkoskogen såg jag något bekannt. jag tittade och ett hopp tändes


jaaaaaaaaaaaaa, det var ju stefan - på väg till ett hemligt ställe

ta det lugnt nu i helgen allihopa, även stefan

nina

Det var, enligt uppgift, en mycket lyckad resa. Det enda som saknades var inköpet av schal, men Biggan ska få en fin schal av mig.

Resan påbörjades på tisdagen och många uppspelta elever satt på bussen TU1 på buss

Lite shopping blev det dock. Maud hittade ett par fina tofflor som hon köpte (+ "småbyxor" som vi i den äldre generationen kallar det)  I like såhär inför julen

Resan innehöll bla besök på krigsmuseet i narvik där eleverna själva skulle guida (de är ju faktiskt turistgymnasiet och ingår i utbildningen...)   Grabbarna var glada och guidningen gick bra  På krigsmuseet i Narvik


Uteaktiviteter var det också. Uffe var erfaren lärare som visade eleverna hur man gör med turister (alltså, guidning och sånt, inte annat....)  Vacker natur, snygga elever
Såhär gör man......

En mycket lyckad resa, men som sagt ingen schaaaaaaaaaaaal

Go turismprogrammet!!!!

/nina

Inga namn nämnda, ingen klass nämnd

men jag är besviken...........

För en del år sedan. Ja många av er var inte ens födda på den tiden, fanns det ett TV-program
som hette "snacka om nyheter". Där hade man ett inslag där deltagarna fick, ofta på ett
skämtsamt sätt, gissa innehållet till vissa tidningsrubriker. Här återuppstår detta i min version.

Alltså: Vad döljer sig bakom denna underliga rubrik?



Micke

Det måste vara något speciellt med Hjampis!  Med rum 223! Återbesöken
duggar tätt! Nyss var två nostalgiska bybor här, Mia och Amanda, och längtade tilbaka!
Det blev en liten genomgång av vad förra årets MSP3 pysslar med! Bali, Island,
USA, Australien, ICA, PEAB, traktorer, Jokkmokk, LKAB, men Blomman,
var är du? Du som slet som ett djur sista veckan?



Citat Mia: Tänk att få sitta i ett klassrum och bara lyssna!

Micke!

Så var det så dags för första sportreportaget. Och det hade kunnat börjat bättre.
Lärarlaget kom rejält ner på jorden efter ett antal matcher med fint spel. Laget som
knäckte lärarna var dock ett slags "all star team" med elever från flera olika klasser.
Eleverna visade redan från start vart skåpet skulle stå. De virvlade runt på banan.
Sköt bra! Stressade gubbarna till otaliga misstag. De var egentligen bättre på
allt. Matchresultatet är nog ingenting att orda om, det lär nog sprida sig ändå! 



Spelarna som gjorde det ! Det är bara att gratulera!

             

En missad straff! Tyvärr!     Lite depp i halvtid!              Dock inga sura miner efter matchen!

Men lärarna lär nog komma igen. Ny match om en vecka!

Micke!

OK, låt mig förtydliga, Minna är INTE intresserad av ....Filip. Notera det skräckslagna uttrycket i ansiket och hur hon desperat försöker försvinna

OK, låt mig förtydliga, Minna är INTE intresserad av.....Don. Notera hur hon försöker slå sig fri.

Men grabbar, allvarligt talat. Ni måste ju förstå när någon helt enkelt inte är intresserad

Vem ska med till Ryssland?
Ett helt gäng tydligen......

Niina

Idag var skon trasig.  Men en bra sås reder sig själv
Jag vet att skon är oputsat. Jag ska putsa den och anledningen til att den är bubblig längst fram är just själva lagningen. RX-lim är ju en klassiker som verkar funka även på skor. Har dock inte testat lagningen i snö ännu.

nina

Sänder en tanke till dig Elin.

Kram
Micke och Nina

Allas vår Linda Bengtizing, du ställer väl upp i år. Jag tror att det kanske går att muta juryn.....

Det blev lite för mycket hyllningar till Carola. Det räcker med att hon varit i Kiruna några gånger.
Som tur är kan hon och sina gelikar inte styra världen....

Fredag morgon,

jobba, jobba.....

...gäller fortfarande i vissa kretsar

Vad händer på arbetsrummet?
Först Britt och elev och globalkurs. .................Lugnet före stormen

Sedan var det som att öppna pandoras ask: Don,

men det blir värre: Stefanoz och mr vittangi

frågan är bara - hur många ryms i en soffa?

Dags att återgå till arbetet

nina

Först kom stefan Och sen kom bigganOch sen, som grädde på moset, kom Georg  Tisdag morgon, en hyfsat varm morgon, i en skola i Kiruna, i November

Modedetalj:

Notera biggans skor, jag gillar dem skarpt. Men var är benvärmarna. De hade ett par grovstickade grå/vit/svarta på lindex. Klockrent. Fast biggan var nöjd med bara skorna. Men var är schalen?

 och som jag sagt tidigare, det är detaljerna som gör det. se och lär: I LIKE!

nina

Hej allihopa!

Jag tänkte ta tillfället i akt och skriva lite om vänskap och lågkonjuktur. Som sagt Nina har Lurvas, Björne har sin snigel och tro det eller ej så har jag till och med två vänner hemma. En heter Nalmar och den andra heter Stickan.


 Kaktusen Stickan Nalmar med husse


Dock har stickan blivit mycket deprimerad de senaste veckorna och jag förstår vad det beror på, lågkonjukturen. Lika snabbt som lågkonjukturen och finanskrisen drog in över Sverige så började Stickan hänga läpp och den 15/11 någon gång mellan 15.30-18.30 var(jag citerar Per Ledin) "Råttet mågat", Stickan hade gett upp.


 Stickan - separerad


Dock tror jag att det fortfarande finns en chans att rädda honom, men jag behöver lite råd och tips. Är det kanske möjligt att plantera om den del av Stickan som fallit ner på skrivbordet? Alla tips och råd som kan hjälpa en deprimerad kaktus mottages vänligen.
 
//Johan Skott, Tjänstgjorde 2004-2007 på MSP och Skidgymnasiet

Idag fick jag som ni kanske sett en utmärkelse av Gudrun.
Nina uppmärksammade det hela på bloggen!
Tack till er båda!

Nobelpristagare brukar ju hålla ett litet anförande! Jag vill inte jämföra mig med dem, men jag ska ändå bidra med en liten reflektion kring ämnet jämnställdhet för att leva upp till hedersomnämnandet jag fick av Gudrun.

Kvotering! För dig som inte känner till begreppet så handlar det om att t ex ge kvinnor förtur till ett arbete (om de i övrigt har fullgoda meriter). Kan det vara rättvist? Ska inte kompetens avgöra sånt?  Många män, men även kvinnor, tycker inte att det skulle kännas rätt att få ett jobb med hjälp av kvotering. Men då måste de flesta män genom historiens lopp ha känts sig lite illa till mods. För historia i allmänhet och arbetets historia i synnerhet är en historia om kvotering. Den mest extrema formen av kvotering måste ju vara att utesluta en grupp helt och hållet. Här följer några exempel på detta:

Några historiska årtal för upphörandet och införandet av manlig kvotering

1846 Ogifta kvinnor tillåts arbeta inom handel och hantverk
1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster och statsstjänster
1900 Förbud för kvinnor att arbeta i gruvor
1909 Förbud för kvinnor att jobba på natten
1910 Kvinnor får rätt inneha kommunala poster
1918 Kvinnor får bli rektorer vid allmänna läroverk
1921 Första valet till riksdagen där kvinnor får delta
1958 Kvinnor får rätt att bli präster
1981 Vasaloppet öppet för kvinnor
1983 Alla yrken öppna för kvinnor

Vad hade männen varit utan kvotering?

/micke

En stor hyllning till, enligt min mening, en av de få jämställda på denna skola. Och då menar jag demokrat i dess rätta bemärkelse.

Micke, tack för att du vrider och vänder på den sjuka värld vi lever i med dina "tänk tvärtomresonemang". I like. Ju äldre jag blir desto mer ser man (tyvärr) ....

Gudrun har också lagt märke till samma sak som jag. Hon överlämnade därmed en hedersbetygelse till Micke - jämställdhetsglasögonen. Till alla tjejer: öppna ögonen!!!

Hur som helst: bilder från den stora ceremonin Gudrun - I like

 Det stora överlämnendet

och hur ser den då ut?   Den nedre symboliserar löneskillnader mellan män och kvinnor medan den övre är jämställdhetsglasögonen. (om du just nu fnös och tyckte detta var trams är du säkert man, lite smågubbig sådär och gillar att umgås med grabbarna när "kärringarna inte är med")

Se och lär

nina

Det var en helt vanlig måndag.

Mikael satt i arbetsrummet (där ingen kan höra dem skrika) och stirrade ut i tomma intet.

"Allting känns så meningslöst", tänkte han med dysterheten som närmaste granne.

Ingenting hjälpte. Han hade försökt läsa Kay Pollak, börjat med aerobics,

Och testat skrattterapi. Förgäves. Bara förgäves.

Ända sedan jag lämnat dem hade dagarna fyllts av en tung känsla av förlust.

Men.

I korridorren genljöd skrattet som varit saknat (och som mest kan liknas vid en rutten moped.)

(Här infliknar Nina med en protest.

Och hävdar att mitt skratt har "något ondskefullt över sig."

Mikael tycker det är som en häxpipa på nyår.

Och hanna nämner Långben.)

Jag var tillbaka.

Jag hade återvänt.

Tillbaka för att ställa allt till rätta.

För att skaffa tillbaka glädjen i deras tillvaro, skänka deras liv mening.

Micke sprang emot mig med öppna armar och ropade "STRUMPBYXDRAGAREN!".

Nina var mer reserverad, kanske kände hon sig sviken då jag gett mig iväg, lämnat henne utan ett avsked. Hon såg kallt på mig och muttrade något om "utvecklingsstörd."

Jag såg direkt förfallet i arbetsrummet -en Jan Guillou film låg där, fullt synligt.

Utan vare sig skam eller skuld hade de den liggandes där.

Jan Ondskan Guillou.

Jag skakade på huvudet och visade mitt ogillande.

De ville höra allt om mina äventyr och det spännande liv jag levt.

Jag tog på mig kappan igen, reste mig sakta upp och sa med tyst röst "Hasta la vista, baby."

Redan innan dörren stängdes bakom mig hörde jag Ninas tårar falla.

//Kristin Strumpbyxdragaren Berggren

Lottning.
Det är alltid spännande. Det tyckte eleverna också.

Vem ska få vilket parti. Vilka partier är poppis? Jo, så här är det: I en demokrati: Det är olika. Var och en får tycka som de vill........   Jens är nöjd med lottningen......Lottningen fortsätter Notera edit i bakgrunden. SCHHHal....

En helt vanlig morgon i en skola

nina

Äntligen. Efter att, likt en tomte i mängden, ha stått på en tråkig butikshylla, inklämd bland alla andra har Lurvas äntligen hittat hem.

Det känns bra. En positiv stämning i arbetsrummet. (Jo, jag är faktiskt på jobbet och borde jobba för jag har en massa saker som måste göras innan måndag...... och jag tar en liten paus - precis som eleverna brukar göra).

Lurvas har en ljus och varm aura. Han är tillfreds. Jag är tillfreds. Vi har det bra, Lurvas och jag.

Lurvas, min nya vän

Lurvas har funnit sin plats i tillvaron, precis bredvid högtalaren som just nu spelar Grå Dagar med Lars Winnerbäck. Lurvas gillar Lars Winnerbäck. Det gör jag också. Vi passar bra ihop Lurvas och jag.

nina

Kära MSP3.

Vi pratade ju om Gudsbild, avbildningar och annat på islamkursen. Tyvärr hade jag då inte möjlighet att visa är bastujesus. Men det måste vara er lyckodag. Vad hittar jag?

Lördag kväll, något inför kvällen.

Nina

Asså Bängt,
lite oseriöst kanske!!!!

hur som helst, på måndag ska jag skriva mer seriösa saker - typ sören kirkegaard å så.  och meningen med livet.  osv

men nu är det fredag kväll och jag kom just på vad jag drömde inatt:
- ett riktigt praktbråk med Lars Winnerbäck.  och vi bråkade verkligen. Hmmmmmm, jag undrar vad det betyder. Många drömmar är ju sk. symboldrömmar, dvs man drömmer egentligen om något annat. Vad biggan drömde om tänker jag definitivt inte berätta.....

Hur som helst

Lars Winnerbäck
Allas vårt husband, fast solo, när jag läste på universitetet. Då okänd fast lika bra, på en liten skum studentpub kallad flamman, Våra liv utvecklades åt olika håll. 

Till dig Anna Grape.....
Vad gör du nuför tiden, varför hör du aldrig av dig. Är du kvar i samma småstad? Jag saknar ditt gitarrspel, ditt skratt och ditt rödvin, fast jag har glömt vad det hette. Drakers blod kallade du det lite skämtsamt. FÖr den oinvigde: Fritjof Anderssons Paradmarsch..... Det är helt enkelt för lite taube i skolan idag....

Läs på univeristet om du får chansen. Det är rätt kul!

Nina

Det ryktas om att Martin Timell har alkoholproblem. Jag vet inte, döm själva!

Hanna T, fick följa med till restaurang Hjalmar. Här får ni ta del av hennes
upplevelse från den stora dagen.



En klassresa (inte Apatity)

Nina har en ful schal, stavas det så? Vart jag kommer ifrån stavas det sjal men Nina kommer nog inte från samma planet som resten av mänskligheten.

Nåja.

Jag har länge vandrat i samhällets bottenskikt. Varje dag var en kamp för att överleva. Ibland hade jag inte ens pengar för en bit bröd. Jag tittade upp på höjdarna, de som alltid var mätta och belåtna. De gick med huvudena högt förbi oss lägre stående där vi satt i Hjampis matsal med varsin sopptallrik. Hade vi tur innehöll soppan till och med buljong. Vi sneglade på dessa högt ansedda personer när de passerade. Vi vågade inte möta dom med blicken, så viktiga var dom. Vi nöjde oss med soppan och den torra bördbiten fast vi visste att det serverades lax på silverfat ovanför våra huvuden en våning upp.

Men idag. Idag fick jag för första gången ta del av höjdarnas spektakulera sällskap. Jag fick till och med äta av deras mat, sitta vi deras bord. Efter tre år i botten har jag fått smaka av livets goda. Jag fick visserligen böja mig ner och kyssa överklassens fötter för att nå dit, men efter tre år är jag äntligen mätt!

Kanske kommer alla inte ha lika stor tur som jag. Men låt detta bli en symbol för att det går. Det går att slå uppåt, det går att klättra upp för ett högt berg. Det kommer krävas blod, svertt och tårar innan resan har nått sitt mål. Men det mina vänner, det är det värt!

//Hanna

 det var helt enkelt kris. var är biggan skrek jag? med per lindströms sax och persäters kam tog min alldeles egen frisör saxen  i egna händer....

och resultatet då?

ja - en klippt lugg!   tack till biggan, min räddare i nöden!

och tack edit för inspirationen

nina

Julstämning?

Ibland funderar jag om det verkligen inte är december men när man tittar på almanackan slår jag fast att det är ju bara mitten av november. Men vill alla omkring mig lura mig eller vad är det frågan om för vars jag än vänder blicken så påminns jag om julen. Nina och mickes arbetsrum är ju ett praktexemplar, adventsstakar och julstjärnor och det snackades om att julgranen ska in snart? Jaa, ett annat exempel, om man tar sig en promenad hem till ida överraskas man av julmusik och knäck...

Vad är det för fel på människorna kan ju funderas, men det är nog inget fel, bara det att vissa diggar julen mer än andra. Och iförsig ska jag inte gnälla, sitter här och doppar pepparkakor med mjölk men det känns som om pepparkakor inte tillhör julen ngt mer, för på affärerna kan man köpa det året om.

Nu fick jag ont i magen också, har ätit för många!

Vet inte om jag kan påstå att jag längtar så mycket iaf!

/olle

våning tre ja,
ett märkligt fenomen.

våning tre är hemvist för Stefan, men även för många andra. Alla som undervisar i matte, fysik, biologi och liknande håller till på våning tre (Och micke och jag också då vi har möte med stina, fast då är vi i vargen till många våning tre-lärares stora förtret)

hur som helst,
jag skrev ju tidigare att det existerar en mängd parallella världar i skolans värld. våning tre är just en sådan parallell värld.
det blev jag varse en gång då jag skulle ha historia-lektion däruppe. Jag tror att jag var i någon slags kemisal. Höga bänkar och någon slags diskbänk längst fram. Brandskum och annat, slangar och rör - you name it. Hur som helst sökte jag europakartan. Jag tittade upp i taket och fann två kartor framme vid katedern. Jag drog ner den fösta - en karta över periodiska systemet. Inte riktigt vad jag sökte. Hoppfull drog jag ner den andra och sista kartan. Det var en karta över södra Sverige från 1950-talet. Det slutade med att jag ritade europakartan. (Fick låna en penna - se nedan)

Fast det var egentligen inte det märkliga.
Nej, det märkliga var whiteboard-pennorsyndromet. 

Det fanns inga whiteboardpennor däruppe. Jag gick till nästa klassrum. Inga pennor där heller. Jag fattade ingenting. När jag lite försiktigt tog upp detta med Stina dan därpå tittade hon frågande på mig. Jag fick förklara igen. Nej, nej utbrast hon - det finns inga whiteboardpennor i klassrummen utan vi bär med oss pennorna.

Elaka rykten säger att detta startade då mr hägerfors började på skolan men han dementerar detta å det bestämdaste.

Varför??????????????????
Parallella världar med parallella kulturer.  (Detta var innan köpstoppet)

Vad är nästa steg? Bära med sig pennvässare? Bära med sig OH-apparat? Bära med sig kateder.

Och varför skriver jag om dett just nu?

Jo, om ni tittar noga på bilden som råkade hamna fel, den på georg, han bråkmakaren från restaurang hjalmar, så ser ni att han bär omkring på - ja just det - whiteboardpennor.

Själv jobbar jag på våning två.

nina

Se och lär

det får bli en lite (väldigt liten) bildserie

projektarbete som sagt

nina

Igår var det en stor dag. Te3 var utomlands med två myndiga klassföreståndare (Stefan och Krister, förlåt Bosse menar jag)

Halva styrkan dök upp, eliten.  På sliriga vägar i stor buss till Narvik. Alla var lite uppspelta.

Vad gjorde de då?

Vi snackar motorer, industrier och annat "häftigt" för att citera stefan

Hela styrkan besökte en malmbåd med ukrainsk besättning till på väg till Holland. Behållningen av besöket på malmbåten var, för att än en gång citera Stefan "Häftigt". Bosse, som också var med ställlde många frågor till besättningen (på engelska - de var ju från Ukraina....)   Flera av eleverna hade vita skor när de gick ombord, sedan var de inte vita längre. Det var smutisgt på båten sa Stefan. Och det luktade diesel. Överallt diesel. I like sa Stefan (nä, det sa han inte men han tyckte nog det)

20 000 hälstkrafter, eller HP (Horse Power) som man säger på teknikprogrammet. Sug på den du bosse (bildoktor alltså, inte du med hägerforsskämten)

20 000........


Vidare besök i malmhamnen i största allmänhet. Nybyggda silos  - 60 meter djupa, 30 meter i diameter. Fär att citera Stefan - "häftigt". Sedan sa han att han var "mållös, det är så stort". 

Jag blev faktiskt lite avundsjuk. Jag har varit på SSAB i Luleå (med elever alltså) och det var också häftigt. Jag vill också till malmhamnen i Narvik. Nåja, stefan måste väl få ha sitt roliga han med.

Shopping och mode då?
Jo, ett hastigt besök gavs tillfälle till  också med men outfiten på bilden är inte inhandlad i Narvik utan både Stefans tröja och byxor  är inhandlade på Saraz utförsäljning i somras. Han var noga med att påpeka att de är av märket Peak + bältet han också inhandlade (alltså, stefan är tekniklärare - typ)

Men till dagens händelse:
En av teknikeleverna blev tagna för STÖLD i shoppingcentrat, dock på felaktiga grunder. Han blev frisläppt efter en del ordväxling. (Norrmän - suck....) Jag kan inte avslöja för mycket, ni får fråga Stefan.

Det händer alltid något spännande i och utanför skolan

nina

Medium löser mord

Föregående Nästa

TID: 21:05 - 21:35, Igår, 11 november 2008

PS. Ni kan gärna avstå från sporten också DS.

Micke

Ämne: Ett herrans liv 

Jaha då var det dags, första inlägget här för mig. Men vad ska jag ta upp

för ämne egentligen? Det är svinsvårt tycker jag men det är bara och tuta

och köra liksom.

Det är en sak jag har funderat väldigt mycket på från och till. En människas

liv är cirka 80 år. Man går skola nästan 20 av dom, om man då vill bli något

inom ett välbetalt yrke. Sen arbetar man med det man pluggat till i 30 år

innan man går i pension och hänger på domus spelhörna med andra gubbar i sin

egen ålder som är rastlösa och förjäves hoppas på att vinna på V75. När man

sen inte kan själv gå till domus mer flyttar man till ett ålderdomshem där

man läser NSD ut och in och upp och ner. Ganska värdelöst va?

Fast man har ju ganska roligt ändå!

/ Olle

Här köper man en scarf och det går två dagar - TVÅ DAGAR - innan kreti och pleti kommer med precis likadana.
Jag blir så less!!!

Kulturscarf, se ovan

militärscarf

nej, nu måste jag köpa en ny scarf.......

nina

Men nu har ju alla schal. Det är snart ute!!

Först klipper alla lugg och nu går alla med schal. Jag ska nog inte avslöja mer. Ni MÅSTE skaffa en EGEN stil......

Utanför arbetsrummet finns en magnettavla där vi skriver viktiga meddelanden till den som vill läsa. Dessutom finns det sk. kylskåpspoesi där.

En gång när jag var i Luleå med msp var vi på länsstyrlesen. Vet ni vem som jobbar där? Jo, stinas syster. och de pratar precis likadant. det var nästan lite obehagligt (Det tyckte eleverna också. Om man blundade trodde man att det var stina) Hur som helst, eu-mannen var där och vi fick en stor gåva av honom. Kylskåpspoesi med norrlänsk touch. Ibland har eleverna, kreativa som de är, skapat på tavlan.

Jag trodde att det var MSP men idag när micke öppnade dörren stod de två helt okända elever därute. Först blev vi lite rädda men de var inte så farliga som man kan tro. micke trodde det var mina elever och jag trodde det var mickes. vi frågade vilket program de gick men de ville inte svara och sedan fick vi lite olika svar.

Tillbaka till midebloggen. Jag hittade smurfmössan fast utan fjortisviket

Jag började prata om fjortisviket med det är tydligen inte självklart att det är det som gäller om man frågar eleverna själva. Eleven i fråga var dock villig att visa oss, något till åren komna lärare hur fjortisviket ska se ut (obs - hon vill inte på något sätt förknippas med fjortisviket utan detta är endast en demonstration for your eyes only)

Tillbaka till vilket program de går på. vi fick som ingen klarhet i det förrän vi såg poesin:

Unisont utbrast vi :
RUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUNE

MM såklart,
har jag fel Timo?

Kram nina

Många av dem har DET. och då menar jag inte det man menar med det utan småsyskon. som lärare har man det. småsyskon alltså. det behöver inte alltid vara smärtsamt.  men ibland är det det.

vems småsyskon är detta?

Har man en gång börjat modeblogga är det svårt att sluta. Bilden gör inte detaljen riktigt rättvisa men jag vill bara belysa huvudbonaden. I höst ska mössan var lite som en smurfmössa - sådär hög liksom. MEN det räcker dock inte med det utan du måste ha rätt "fjortis-vik" där bak. jag vet inte någon bättre beskrivning utan det får helt enkelt heta fjortisviket. det kanske heter något men ni vet ju vad jag menar

nina

Yes, så ska en slipsten dras

Notera scarfen, självförtroende och framför allt posen.

Helhetsintrycket minna vänner. Och glöm inte hållningen!

nina, din guide i modejungeln

I bland är elever bra att ha. I bland får elever känna sig stolta. När jag var ung hjälpte vi fröken med filmapparaten, bildbandsprojektorn, stencilapparaten. Men tiderna förändras (men inte lärarna). I dag skulle vi se film, This is England.

Det blev lite problem med textremsan (det har hänt förr). Eleverna skrek: Hur gammal är du egentligen? Jag blev lite stressad. Bara att krypa till korset och erkänna sig besegrad. En stolt elev fixade allt och kunde nöjt luta sig tillbaka!

 

Han är inte så farlig som han ser ut!

/Micke

Det är sant, Biggan har fått alldeles för lite utrymme på den här bloggen. Men Biggan, du beöver ju inte finnas på en blogg. Det viktiga är att du finns i hjärtat.

Jag blir så rörd. Att det finns så fina personer som vurmar för de svaga. Tänk dig att du lyckas här i livet och samlar i hop en ansenlig summa pengar. Ditt liv närmar sig sitt slut. Du har inga anhöriga. Du funderar på vem du ska testamentera allt till! Alternativen far runt i din hjärna, det är inte lätt, det finns ju så många att välja på.  Läkare utan gränser, röda korset, amnesty, cancerfonden, radiohjälpen......Det här var inte lätt. Kanske kan man välja en helt enskild individ. Kanske en uteliggare, vad glad han skulle bli. Få se, hur mycket var det jag hade, 18 miljoner, en gård i Sörmland, bostadsrätt på Lidingö, konst och så mina aktier. Ja så får det bli. Vad var det han hette? Philip...Prins Philip....Ja, ja han hade en hel del redan, stor kåk, häftig bil, och lite andra grejer, men ändå, mycket vill ha mer! Och det kan ju alltid vara bra med en extra buffert, så här inför jul! 

Det här är som ni kanske redan vet ingen påhittad historia. Det var en helt vanlig dag i Sverige. Tur att det finns hjälpsamma och givmilda personer. De behövs!

Men jag undrar ändå: Varför fick inte Kungen något?

/Micke

En dag hade TU 3 den här devisen på tavlan!


Jag vet inte vad som var bakgrunden till att den kom upp, kanske en känsla av att det man gör i skolan inte är det enda som räknas. Kanske vill de bli meteorolog på tv 4? Då krävs det lite extra spetskompetens om man är tjej!
  

Kanske inte om man är kille?

Stina, vår miniledare dök upp. vi blev först lite nervösa eftersom hon hade delegerat några uppgifter till micke och mig i fredags och jag visste inte ifall vi riktigt fullgjort de uppgifter vi blivit ålagda. det gäller såklart prason.   vi har kanske inte full koll, men jag tror inte stina märkte det. eller så var hon för snäll för att säga något

stina har gjort i ordning inför den stora dagen. i like stina

måndag ja,

VAR är stefan???????????????

Här är några artister som aldrig skulle kunna vinna idol:

   


Vad säger det om idol?

  Eller kanske hade han här vunnit?

hej mr ordning. jag vet att du tjyvläser.
det är ok, du får det.

jag vet att du går igenom texten och söker fel..
det är ok, du får det också

kära mr ordning, du har hittat helt rätt. för här kommer du att hitta fel av många olika sorter. många grammmmmatiska fel, sakfel och tom olämpliga saker som du säkert anser vara fel. det är ok, det bjuder jag på. det här med stor bokstav tex. brukar man inte ha en stor bokstav i början av varje mening?

men mr ordning. låt mig få dela med mig lite av min visdom till dig;
- om du söker fel i livet så är det just det du kommer att finna. fel i livet alltså.
för det gäller att söka efter rätt saker tror jag. och jag är inte helt säker på att det  är fel du egentligen borde söka efter. det kan hända att du faktiskt missar en hel del saker här i livet.

som att gå barfota på sommaren tex. jag vet inte om du gör det men du borde prova. det är skönt. prova att inte bara gå på gräset utan testa att kliva i en lerpöl också. (du kan prova när ingen ser)  det är lite befriande.

eller att sova naken. (ja, ja - det är sååååååååååååååå opassande för en lärare att skriva naken på en blogg men whatever, jag känner mig lite busig idag)

eller att äta frukt i bastun på badis. jag vet inte om man får det men mr ordning har  inte varit i bastun och tillrättavisat mig när mina ungar har ätit frukt där efter att vi badat.  en gång bastade jag med baddräkten på, fast man inte får. men mr ordning låg nog och sov då med.

för mr ordning finns överallt. mr ordning söker fel. mr ordning menar att det är viktigt att vi följer alla regler och reglementen även om han/hon själv inte alltid fycker att de egentligen är bra eller fyller en funktion.

en man, en affärsresande var i en ny stad. han kom till hotellet och frågade kvinnan i receptionen hur folket i just denna stad var. hon tittade på honom och frågade hur han upplevde folk i den förra stad han rest till. han blev lite förvånad över motfrågan men svarade att han upplevt dem som mycket trevliga och glada. hon tittade på nonom igen, log och svarade att då skulle han tycka likadant om folket i den stad han nu besökte.

that´s life.
nina

Elever vi minnns. Jo, vem kan glömma mr Scott.  Fast nu var det faktiskt inte mr Scott jag tänkte prata om. Utan miss x. Eller miss X med stort X.

Som lärare träffar man många elever. Många människor i största allmänhet,  elever i synnerhet.  Många kommer in i ens liv och finns där under ett eller två år som en självklar del för att sedan försvinna. Men inte alla. Några blir kvar därinne.. Ibland är de borta  men helt plötsligt utan förvarning ploppar de upp och de finns kvar för evigt någon stans i medvetandet. Som miss X.

Miss x ja. Det börjar bli några år sedan nu. Rätt många faktiskt. Du börjar ju bli gammal du med. Hur som helst miss x. Jag kunde inte sova. Ja, jag vet. Normalt sover  jag vid den här tiden men just ikväll ploppade du upp igen.

Jag tänker på dig rätt ofta. Varje gång någon av mina elever klagar på att jag har suddat tavlan för slarvigt tänker jag på dig miss x.

Miss x irriterade sig ofta på min tavelsuddning. Hon tyckte att jag suddade tavlan för slarvigt och rusade ibland fram för att sudda ordentligt. Hon kunde också bi irriterad över att det var stökigt på katedern.  Inte irriterad på ett obehagligt sätt utan på ett lugnt och nästan mysigt sätt blev hon irriterad. Ibland städade hon katedern. Då liksom nu var klassrummet ofta olåst. Hon kunde pyssla lite därinne innan lektionen började. Och skulle hon redovisa  inleddes alltid redovisningen med ett iordningställande av både tavla, kateder och annat i klssrummet.

Miss x blev med sitt självklara lugn ett fundament i klassen. Allas mamma, nästan min mamma också trots att jag var lärare.

På våren i trean slutade miss x att sudda tavlan. Jag tror du blev less på att vara då duktig. Att skriva mvg på allt, att sudda tavlan och att alltid vara den perfekta. En morgon var du borta. Ingen visste var du var. Inte dina kompisar, inte din pappa. Vi var oroliga och trodde något hade hänt. Men det hade det inte, i alla fall inte det vi trodde. Men du slutade sidda tavlan. Det var kanske bra. Jag vet faktiskt inte.

Jag tänker på dig ibland. Och undrar vad du gör.  <och hur du har det.

Själv är jag kvar i sal 219. Fast vi har målat om och köpt nya gardiner. Men tavlan är fortfarande osuddad och katedern lika stökig som när du gick på Hjampis.

Jag hoppas du har det bra. Och att du ibland inte känner att du måste sudda alla tavlor hela tiden.
För vissa dagar miss x (för att citera en stor filosof) har det faktiskt ingen som helst betydelse om man kan stava till tisdag.

sov gott

nina

I går tog  jag 415 efter lång tids letande. Det har gått mycket segare sedan eleven vi alla minns, Johan Skott, slutade skolan (ja vi minns er andra också och vem vet, ni kommer kanske också att hamna på bloggen).



I det här tempot så lär det dröja innan jag är uppe i detta nummer. Utan Skotts hjälp kommer det att ta minst fem år. Minst tio tills dess jag når 999 och kan ropa

 

Är det någon som kan axla Johan Skotts mantel och vara en hjälp i mitt stora uppdrag? Var finns 416, 417, 418...........

Micke

-Asså Bäängt, blev dä som ingä av hejna jusshcäärnetävlingen?

/Paaatrikk

Flera upprörda lärare har hört av sig om det ytterst olämpliga i att hota en elev.  Ja, Fanny - du är förlåten. Det var ändå bara de äckliga snacksen kvar, de gröna som ingen gillar.

Fanny, du ska ICKE passa dig

Allf är förlåtet Fanny

Du ska få mer snacks, fast bara de gröna

Äntligen. Efter tio års väntan var vi där. Nästan alla. Och det var bra. Vi kom, vi såg, vi lyssnade och vi lärde. Vilken underbar eftermiddag.
Timo, Britt, Hämälä - alla var vi där! Persäter var glad och förväntansfullLiskom Micke, fast han visste inte riktigt var han skulle parkera. han ville inte få böter sa han. (det fick han inte heller - den här gången) Britt, Biggan och Timo inför den stora fortbildningen.

Det var ett bra studiebesök. Vi fick kaffe och kanelbullar. Alla var nöjda. Peter fick återse sin gamla skola. Vi gick runt och tittade på alla. Jag fick flera gånger hävda att jag inte alls försökte skaffa ett eget renmärke. Tänk att man inte ens kan ställa en enkel fråga utan att bli trakasserad av sina kollegor. Jag tror de är avundsjuka på mig, fast jag vet inte riktigt varför.

Och var var vi då undrar alla:

har du inte listat ut det ännu?

- jag säger inte, ännu i allafall!

nina

Hur ska vi få bort allt våld i samhället? Enkelt! Nästan allt våld som drabbar kvinnor sker i hemmet! 80% av alla kvinnomord. 17 av 35 mord på kvinnor  begås av hennes egen man, sambo eller pojkvän! (källa:NSD) De flesta våldsbrott riktat mot män sker i krogmiljö. Lösning: Männen stannar hemma, tar hand om barnen och ser på bolibompa! Kvinnorna håller sig på krogen! Vad säger du om det, Göran Hägglund?

och varför han inte bloggar, kan jag berätta att han har lektion (i sal 219).
det verkar vara en härlig lektion om ryska revolutionen. den nya oh-projektorn används flitigt - vi är djupt tacksamma. vår undervisning har blivit såååååååååå mycket bättre den senaste månaden.

Dagens vardagshjälte: Carina.
Tack! Det gjorde du bra! Det tycker Gudrun också!

idag har det hänt många spännande saker och jag kan här dela med mig av topphemlig information. minna och sanna har nu, med hjälp av micke, lottat fram flera lyckliga vinnar i deras projektarbetstävlingar.

och hemligt, hemligt (denna info har ännu inte gått ut, du blir först med att veta) men en elev i BP3 har vunnit ett fint pris och en elev i MSP2.  I say no more

Micke lottar fram vinnarna i denna spännande tävling. (obs  - detta är hemligt så säg inte åt någon)

imorse kom inte stefan som han brukar. jag undrar om han mår dåligt. däremot kom petras lillebror förbi, han heter rasmus. han hade tappat bort den viktiga religionsstencilen, eller om han nu inte hade fått den alls. hur som helst gick han lycklig härifrån, med stencilen i handen

tro det eller ej, men han var dagens första besökare. han satt dock inte i soffan för där låg det grejor. vi måste kanske städa

Jag tänkte som så att alla är vi olika. och det är något fint. och det bör uppmuntras. därför får även du motorintreserade något smaskigt att bita i. håll tillgodo.

ps- ingen är bra på allt. alla är bra på något.

jaha, då har vi varit på fortbildning medan eleverna har latat sig en hel vecka.  vi har faktiskt lärt oss att det nya, det som gäller i framtiden, är kommunikation. vi är inte narcissister (ja, o du okunniga - slå upp det om du inte vet vad det innebär) utan vi gör detta endast av pedagogiska skäl. föreläsaren var dessutom en sk framtidsanalytiker och det är något fint tror vi.  vi har alltså skaffat oss en blogg. fast det tar ju lite tid........ å andra sidan vill vi ju vara med i framtiden och inte sitta i cykelvagnen (om du varit med på föreläsningen hade du förstått)

således kommunicerar vi. tror vi. fast vi vet inte riktigt hur man gör ännu. kommunicerar via blogg alltså. prata kan vi göra båda två, lite för mycket ibland faktiskt. fast att bara prata själv är kanske inte riktigt kommunikation, vad vet jag.

hur som helst. gropen i malmberget är betydligt större än man kan tro. och brantare. lite läskigt faktiskt. det var spännande att se. du borde faktiskt åka dit och titta om du har vägarna förbi. blir det samma för oss i kiruna? en gigantisk grop med ett stängsel runt som delar stan i delar. hmm........ och på vilken sida av gropen ska man bo? där affärerna hamnar eller där stadshuset hamnar. innan vet man ju inte var "the place to be" blir. ett är då säkert - sprickorna kommer närmare.   och närmare ,  och närmare.  undrar vad man ska ha för tema i det nya arbetsrummet. nåväl, det är väl några år dit.

julstjärnetävlingen, ja just det.
alla undrar. lugn mina vänner - mer info kommer. den som väntar på något gott......

så här är det ju. man måste jobba också (med annat alltså) och msp3s prov rättar inte sig själva som vi lärare brukar säga. minna har redan hunnit fråga om de är färdigrättade. men herregud, vi bloggar ju....... allt tar sin tid liksom, så även detta.