Vuollerim

Vuollerim 25 km stod det. Ååå, jag vill stanna där sa jag. Där har jag aldrig varit. Det första jag tänkte på var Jacob Hellman och så den där kvinnan. Märkligt med tanke på att jag är historielärare men det var det jag tänkte på. Jag vet inte riktigt vad jag väntade mig men jag förstod redan innan att det inte skulle vara något stort ställe
Man svängde av till höger och min man pekade ut skolan men så sa jag att det var det då visst inte när vi hittade den riktiga skolan. Men så såg jag att de skyltade mot "highland hotel" och jag belv givetvis nyfiken på hur stort ett hotell mitt ute i ingenstans kan vara. Det var dock inte så lätt att hitta. Vi måste ha kört fel konstaterade jag. Och var är den där stenåldersgrejen undrade jag.
Wow, det var faktiskt betydligt större än jag trodde. Men vägen dit - jisses säger jag bara. Det såg ut som att man passerede något slags indianreservat som är stilförebild för social misär
Detta område var man tvungen att passera för att komma till hotellet.
-
Inne på hotellet var det ganska tomt men det stod en man i receptionen. Han talade inte svenska utan visade sig vara från Thailand. Han kände inte till stenåldersbyn verkade det som. Vi blev lite förbryllade men hittade en infokarta i hallen. Det var inte helt lätt att begripa men nog borde man väl kunna hitta dit. Vuollerim är ju inte så stort. Men skyltningen var sisådär.
-
Men så fick vi syn på en damm och några islflak. Spännande.
-
Väl nere vid isen sa jag att jag blivit för gammal för att hoppa på isflak (fast egentligen blev jag rädd eftersom det såg lite instabilt ut. Dessutom hade jag ingen lust att dratta i vattnet med telefonen.  Jag passade på att föreviga stunden men som alltid dyker det upp en fåntratt i bakgrunden precis när man ska fota. Inte ens  på ett isflak i Vuollerim får man vara fredad.
Det var riktigt varmt och vi skulle ju hitta den där stenåldersbyn
De enda vi sett hittills i vuollerim är thailändare och den första restaurangen är också thailändsk. Men så ser vi en ungdom som ser ut att vara från sverige men hon är helt livsfarlig där hon cyklar och svänger utan att ta hänsyn till bilen.  Så får jag syn på konsum och kommer på att jag är törstig och lite hungrig. Den första människa som kommer ut från komsum är för övrigt någon som också ser ut att vara från asien och inne på komsum är det samma sak. Men visst är det lite ovanligt att nästan längst upp i norrland, mitt ute i ingenstans så är majoriteten av de vi träffar från det vi tror är thailand.
Det inhandlades bananer, tidning, juice samt en glass. Vi åker vidare och hittar en skylt som visar oss mot stenåldersbyn. Titta, där är det något....
Neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej, det är stängt. Och inte bara stängt. All verksamhet har upphört. Så ser jag att det pågår en liten strid i vuollerim. Kolla in anslaget till vänster. Ja, såhär är det i samhället. Det är aldrig svart eller vitt. Men jag var såklart besviken över att museet var stängt. Det blev till att gå på egen upptäcksfärd...
Man får väl prova på lite stenåldersliving själv då när allt är stängt. Ja, det funkar. Det var dock sparsamt med besökare. Kan bero på att stället var helt igenbommat.
Där är det ju någon! Otroligt..... Men ju mer jag tittar desto tydligare ser jag att det är min  man.  Då var det så dags att fortsätta resan hemåt - många erfarenheter rikare.
-
PS - jag har varit i vuollerim. nu är jag någon, tidigare var jag ingen!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0