twotwothree

Det blev som jag lovade. För några veckor sedan var Stefan deprimerad. Han kände sig inte riktigt laddad
för Stockholm Marathon. I det läget kände jag mig tvingad att ta på mig rollen som hans personliga coach.
Enligt mina teorier brukar Stefan gå lite för hårt för att sedan ta slut sådär efter 3 mil. Den här gången skulle han
följa mitt utgångstempo. Enligt mig skulle han då klara en tid under 4 timmar. I lördags var det så dags. Inte riktigt
optimala förhållanden, lite för varmt. Första varvet höll vi lagom fart, i alla fall för Stefan. Själv kände jag mig inte
i bästa form, lite sliten och ont i benen, så efter 25 km lämnade Stefan mig och fortsatte i sitt eget tempo och nådde
målet på tiden 3.59.46. Vad var det jag sa! Själv kom jag in 20 minuter senare. Hur gick det för Lars?  3.33.22

/Micke (bättre tränad nästa år)