Prov med BF3
Då var det dags för ännu ett prov med BF3. Madde ska iväg på något hemligt klockan tio och har fått lov att börja tidigare.
först kommer madde. sedan får britt syn på biggan och mig och känner sig lite utanför eftersom hon inte har jeans och svart skjorta. vi lovar att försöka tajma det bättre nästa så att hon också får vara med. vi väntar alla på kaffe
det är något slags korsdrag så dörren mot datarummet slår och det låter dunk med jämna mellanrum. tom jag tycker det är irriterande men jag sitter och rättar (fortfarande msp3s mastodontprov). eleverna klagar och säger att det är irriterande. "jo, visst är det " säger jag medhållande.
"kan man inte stänga den" frågar en elev som börjar bli rätt irriterad.
jag sitter längst ifrån dörren och är av naturen slö så jag svarar "vet inte, tror inte det"
åsa utbrister då "men herregud" och reser sig upp, traskar längst ner i klassrummet och drar igen dörren. det blir åter lugnt igen
men sedan blir det livat
vad kan det vara som lever om så? det var sopbilen. och så far jag syn på lars, vår skidkung. han går med raska steg och verkar inte vara rädd för sopbilen.
först kommer madde. sedan får britt syn på biggan och mig och känner sig lite utanför eftersom hon inte har jeans och svart skjorta. vi lovar att försöka tajma det bättre nästa så att hon också får vara med. vi väntar alla på kaffe
det är något slags korsdrag så dörren mot datarummet slår och det låter dunk med jämna mellanrum. tom jag tycker det är irriterande men jag sitter och rättar (fortfarande msp3s mastodontprov). eleverna klagar och säger att det är irriterande. "jo, visst är det " säger jag medhållande.
"kan man inte stänga den" frågar en elev som börjar bli rätt irriterad.
jag sitter längst ifrån dörren och är av naturen slö så jag svarar "vet inte, tror inte det"
åsa utbrister då "men herregud" och reser sig upp, traskar längst ner i klassrummet och drar igen dörren. det blir åter lugnt igen
men sedan blir det livat
vad kan det vara som lever om så? det var sopbilen. och så far jag syn på lars, vår skidkung. han går med raska steg och verkar inte vara rädd för sopbilen.
Kommentarer
Trackback