Sitta fast i diket

Igår var det Britts tur att smaka på Biggans grop. Visst känner man sig lite fånig när man sitter fast och varken kommer fram eller bak. Trots att jag tyckte lite synd om Britt så blev jag givetvis glad för Biggans skull - för ingen vill ju vara den ende klantiga.


Ja visst sitter Britt fast alltid! (Precis samma ställe som där biggan satt fast)

/Nina

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0