twotwothree

BF3 och jag sitter i lugn och ro i sal 219 men helt plötsligt ser jag något...

någon har slitit sönder vitadukengrjeset
aaaaaaaaaaaahhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh

och jag drar mig till minnes gårdagen. klockan tio över tre lämnar jag sal 219 i händerna på några elever. staffan lovar att stänga och släcka när han går MEN han var inte ensam i rummet. om du kommer ihåg gårdagens inlägg så vet du att det var fler i rummet. och så ser jag staffan skymta fram i sal 218 och jag skriker "Stafffaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaan - kom hit"  och så hittar jag krille också

men staffan menar att han är helt oskyldig utan att det är paddan, henke, lärkmo och johansson som ligger bakom förödelsen. fast jag hittar bara staffan och krille så de tvingas in i sal 219 för att laga  grejset


 krille och stefan i sal 218, tvingas in i klassrummet. bf3 iakttar det hela men vill inte vara med på bild. några herrar (på vitt papper med röd text) utpekas som förstörarna och på sista bilden ser vi två tekniska genier. nåja, kreativa i alla fall....

mimmi anländer sent till lektionen liksom ronja för att inte tala om åsa och jag blir lite irriterad


staffan och krille gör så gott de kan och resultatet är väl sådär...


men sedan händer det något stort. rektor marianne kommer förbi och hälsar på i klassrummet och jag utbrister "titta marianne, titta vad staffan har gjort. vad tycker du om lagningen? jag är inte helt nöjd"
staffan stryker omkring i korridoren och nu har även micke dykt upp i sal 219. "titta" ropar micke till staffan. "Nu är rektorn inblandad också", och staffan ser lite orolig ut och smyger iväg.


rektor marianne inspekterar lagningen och tycker att den brister när det gäller estetik. sedan får hon syn på gardinerna och ser inte helt nöjd ut. och i det här läget gör jag något mycket fult men mänskligt.

du vet det här med judarna och hur de förföljts i tusentals år genom historien.  behovet av en syndabock. staffan får bli vår tids judar. för jag säger "det är nog den där staffan som har gjort det". just då kändes det så rätt men nu har jag lite dåligt samvete... förlåt staffan, jag skyllde på dig men jag blev lite stressad. du vet hur det kan vara...

helt plötsligt poppar det upp en annan incident i mitt huvud. det var på den tiden jag var klassföreståndare för s2b. ja, en klass som för evigt etsat sig fast i mitt minne. på den tiden var dörren till sal 219 öppen och på en rast hade Jonas och Sandra en liten batalj framme vid katedern och det var väl i sig inte något stort. men bara några veckor tidigare hade vi fått en fantastisk present i julklapp av skolan: - en mugg med vårt namn på. och kjell n hade också fått en som han råkat lämna vid katedern.

under bataljen, precis när jag kom in i klassrummet, råkade eleverna knuffa ner koppen på golvet i tusen bitar. NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ, kjells julklapp. det hela slutade med att Pernilla och Jonas fick gå till rektorn och förklara det inträffade. tyvärr finns bara bilden i mitt huvud kvar.

nona