twotwothree

Jag borde kanske inte bo i Kiruna eftersom jag inte gillar när det är riktigt kallt. Och denna februarimånad har valit kall. -24 grader uppe på stan innebär ofta -37 i torneälvens dalgång. Och det ÄR verkligen för kallt. Ungarna kan knappt vara ute utan att förfrysa sig men å andra sidan har man en ursäkt för att bara ligga inne och ta det lugnt. Det måste vara tredje veckan med kyla nu.

Det är något magiskt när kylan släpper och man för första gången på hela året känner att solen verkligen värmer. Solglasögon på och långkalsonger av. Det är lycka. Att få halvligga på ett renskinn i solgasset gör att kraftförrådet fylls på. Sällan smakar en vanlig tråkig falukorvsring inhandlad på Konsum så bra som just en sådan dag. Även om korven är kolsvart på utsidan och rå innuti så är den god där man sitter på renskinnet. I solen.

Fast idag känns det lite avlägset.

Nu ringer det på dörren;

Det är Stefan. Jag suckar och beklagar mig för utochrördigfascisten-Stefan om hur kallt det är. "Du ska vara glad. Vi bor på det varmaste stället på jorden på de breddgraderna" säger stefan. Alltså,, dessa våningtreargument gör mig inte lyckligare.  Och  så blir det en lång utläggning om det

Men nu ringer det på igen. Det är micke som kommer.

Och stefan är igång igen...

"Din förbannade djurplågare" skriker stefan. 
"Men din jacka då, den är sydd av något stackars exploaterat fattigbarn" säger micke.
 "Men vaddårå, det är ju SOS - en svensk jacka".
Men ge dig säger micke - inte är den där gjord i sverige. kolla var den är gjord, törs du? säger micke. Men det törs inte stefan



Fast nu är de upprörda över fjällräven classic som de inte kan delta i iår (fast jag tror inte de törs...) så nu blir det väl ett evigt surr om detta kommande dagar. Ja, det var väldigt lugnt på det här arbetsrummet för bara tio minuter sedan

Nu dags för kaffe

nina