Mellandagsrea i Kiruna
Ja, det var faktiskt lite rea trots allt och jag inhandlade både det ena och det andra även om det mesta jag köpte faktiskt inte var på rea. Men jag drogs med av konsumtionsstämningen som rådde. Trots att jag egentligen bara köpte en kjol på rean är jag lite nöjd med mig själv ty vis av erfarenhet har jag lärt mig att inte handla bara för att det är billigt. Så jag köpte sånt som jag behövde istället, tex nagellacksborttagning. Ja,ja inte så spännande men på modefronten kan jag avslöja att jag inhandlade ett par vita benvärmare och med tanke på att det blåste så fyller de verkligen en funktion.
Och under mellandagarna träffar man ju såklart elever, överallt elever. Både nuvarande och föredetta. Det märkliga är att man alltid förblir fröken, trots att eleverna slutat. Jag är dålig på att se folk när jag är ute och shoppar, kanske för at jag söker fynd och inte tittar på människorna. Så det enda sättet att få kontakt med mig är därför att ropa. Och jag lyssnar till både hej nina och hej fröken har jag upptäckt.
Mitt i rean träffade jag lärar-Julia. Hon var liksom jag ute efter gardiner. Jag såg henne som vanligt inte eftersom jag aldrig ser någon men då hon sa "nämen hej nina" så upptäckte jag henne. Först träffade jag henne på Jysk men sedan träffade jag henne på stan där hon var i färd med att prova skor. De hade rea på domus - 50% rabatt på en massa skor. Fast det blev inga skor för mig. Det ryms inte i hallen hemma så det var nog tur att jag inte köpte några. Men jag tror att julia köpte ett par. Hon kanske har en stor hall hemma.
Och avslutningsvis en liten vinterbild från allas vårt Kiruna. Och nu har det faktiskt vänt, bara så ni vet (ljuset alltså - vi är på väg mot ljusare tider)
nina
I
PS! imorgon kanske jag tar mig till skolan och lägger ut de där bilderna på skolans interiör, men jag lovar ingenting.
Och under mellandagarna träffar man ju såklart elever, överallt elever. Både nuvarande och föredetta. Det märkliga är att man alltid förblir fröken, trots att eleverna slutat. Jag är dålig på att se folk när jag är ute och shoppar, kanske för at jag söker fynd och inte tittar på människorna. Så det enda sättet att få kontakt med mig är därför att ropa. Och jag lyssnar till både hej nina och hej fröken har jag upptäckt.
Mitt i rean träffade jag lärar-Julia. Hon var liksom jag ute efter gardiner. Jag såg henne som vanligt inte eftersom jag aldrig ser någon men då hon sa "nämen hej nina" så upptäckte jag henne. Först träffade jag henne på Jysk men sedan träffade jag henne på stan där hon var i färd med att prova skor. De hade rea på domus - 50% rabatt på en massa skor. Fast det blev inga skor för mig. Det ryms inte i hallen hemma så det var nog tur att jag inte köpte några. Men jag tror att julia köpte ett par. Hon kanske har en stor hall hemma.
Och avslutningsvis en liten vinterbild från allas vårt Kiruna. Och nu har det faktiskt vänt, bara så ni vet (ljuset alltså - vi är på väg mot ljusare tider)
nina
I
PS! imorgon kanske jag tar mig till skolan och lägger ut de där bilderna på skolans interiör, men jag lovar ingenting.
Kommentarer
Trackback